44 år!? 25-åringen?! 44 år…. ? (In Swedish)

44 år!? 25-åringen?! 44 år…. ?

När jag växte upp brukade mina föräldrar ofta säga ”ta tillvara tiden och njut av livet, för du ska se att det bara kommer att gå fortare med åren”. På den tiden var viljan något helt annat. Längtade till moped, till körkort, till den första stora kärleken, till en musikkarriär, till att sluta plugget, till det första jobbet, till den första egna resan utomlands osv. Näsan hela tiden framåt, och inga större funderingar på vad som skulle komma.

Livet var fullt av dagar, och dagarna fulla av liv.

Idag har jag passerat de där dagarna när livet verkade oändligt, och förståelsen att vi inte lever för evigt börjar göra sig påmind. Inte på ett sätt som gör det jobbigt, utan snarare på ett sätt där det finns en tacksamhet över varje år man får.

När jag fyllde 40 var nog sista året som jag egentligen firade att jag ”blev 40”. Efter det har jag istället försökt att fira det fantastiska i att få uppleva ytterligare ett år. Har därför de senaste åren tagit semester den här dagen för att reflektera över var jag är, var jag är på väg och förhoppningsvis kunna korrigera en eller annan riktning som känns fel.

Det är också en dag för att tänka igenom livet ”så här långt”, och därför också en dag då mina fosterbröder alltid kommer i tanken. Två fosterbröder som jag tappade kontakten med under ett antal år, eller kort sagt en alldeles för lång tid. De fick inte så långa livsresor men de kommer alltid finnas med mig i mina tankar, och den här dagen är de alltid med mig extra mycket.

För fyra år sen på den här dagen hade jag mitt sista samtal med den äldre av mina fosterbröder, Ola. Han ringde för att gratta mig, och vi pratade om allt som varit och allt det som skulle komma. Ett långt samtal om livet i största allmänhet, men med mycket hopp om framtiden. Hur vi skulle hitta fler tillfällen att träffas osv. Det blev aldrig så. Han gick bort en kort tid efteråt. Något som påverkat mig djupt de senaste åren.

I nästan alla religioner nämns begreppet att leva efter döden, och min tolkning av det är att det vi gjort för andra under vår korta tid här är det som också kommer att leva förevigt. Mina bröder passar bra in på det, för de kommer alltid att leva vidare hos mig genom allt de betydde för mig under min uppväxt.

Livet är trots allt någorlunda rättvist för de flesta av oss. Vi stöter på problem längs vägen. De dyker upp lite olika ofta, och vid olika tidpunkter men de allra flesta av oss får vara med om att tappa någon nära, och också börja förstå att livet inte är för evigt. Stunder som kanske är viktiga uppvaknanden?

I allt jäv-t finns det också något bra att lära. Just händelserna ovanför lär en förhoppningsvis att njuta av livet. Att leva när vi lever, och uppskatta det lilla i livet. En öl med en god vän, fotografera en solnedgång, en golfrunda, ett spännande ”surr” långt in i natten osv. Låter säkerligen pretentiöst, men är det inte det här livet går ut på?

Det finns många fördelar med att bli äldre. Man dömer inte sig själv så hårt längre. Man har förstått att man kan göra fel, men har också (förhoppningsvis) vett att försöka göra det bättre hädanefter. En av de stora fördelarna; att man upptäcker att ingen är perfekt 🙂

Nu kanske det låter som att jag går omkring och deppar, och djupfunderar över livet i varje stund. 🙂 Det är långtifrån så, snarare tvärtom. Livet är magiskt, och som ofta annars citerar jag min mormor

– det är ju så kul att bara få vara med!

En livsvisdom, bättre än de flesta andra jag stött på.

Med allt det sagt känner jag mig idag väldigt rik. Rik på det viktiga i livet, dvs mina vänner och bekanta! Stort tack för alla gratulationer idag. Lovar att varenda en noteras, och ingen glöms! Oerhört tacksam för att ni finns där och stöttar i både upp- och nergång!

Tack!

 

Saarimner on Facebook

As an experiment I’ve set up a page on Facebook. The page will be a way to be noticed when there are new things published on this blog. It may also be a better way to share thoughts and ideas in a better way?

The link to the new page is http://www.facebook.com/saarimner

Welcome to visit

Will it finally happen?

Here in Sweden the autumn is really getting a grip of mother nature. The nature is in it’s most beautiful state, on the other hand the days are shorter, and the winds are getting chillier for each day, but maybe the Swedish society is starting to getting warmer?

Autumn
© Pedro Hansson

The last months we’ve had some debate in Sweden regarding our responsibility as citizens to help other people out when something have happened to them. The debate here in Sweden started after a guy fell down on a subway track and a few minutes later was robbed (!!), lying there helpless. The robber took his cell phone and wallet and let him be run over by the subway train. Totally unbelievable! For those who wonder what happened to him; he amazingly survived!

After this I’ve really started to see a change in Sweden. For those of you who have followed this blog, you know that this is a close topic for me, and I guess for all the people that moves from smaller cities to larger ones since the difference in anonymity is huge. (Previous posts here: https://saarimner.com/category/about-personal-thoughts/)

Today, while I was out buying some fresh bread for breakfast, preparing for the Korean F1-race, I noticed three cars that had stopped to help a woman lying on the side of the road, and I guess there were like 10 people helping the woman out! It may sound strange to reflect on this, but I actually think that positive things start to happen, and maybe the story about the man on the subway track was a start for something new? Last week Swedish police (yes, the Swedish Police posts things on Facebook 🙂 ) also posted a story about a woman who have helped a helpless man against two young robbers, and she was all over the news the next day.

Can all these events be start of something new? A warmer and more caring society as a whole? As I always state my political view as naive, I will keep on believing that we one day will have that great society where everyone is seen.

.. and maybe, maybe things are a changing?

A letter to myself

Prewords: This will not be my most “manly” post in this blog, and I’ve reflected so much about if I should post it or not, and I guess if you aren’t or haven’t recently been in some kind of crisis these words may sound silly, but for me they’ve been extremely important so I decided to post them anyway and I sincerely hope that they can be of comfort to more than me.

Post: Last year I went through some hard times and I often reflected about how hard it was for those around me to know how to act. Should they call? Is it okay to laugh? Is it okay to ask how I feel and so on…

At the same time there was a battle inside me where thoughts like “Is it really okay to smile and be happy when I shouldn’t be?”, “Will I be this down and out forever”? So I decided to write some words to myself, to keep me on the straight line on the days when things were rough, to know that it’ll get better; and for the days when I felt that “Now I’ve passed this test”, some words to lessen the bounce when I bounced back and also give myself some slack to “just be”.

And if you are in the middle of some kind of crisis, remember that it’ll take time, It will never go over, but it will get easier and the days between when you feel weak will be more and more rare. So, hang in there, life’s beautiful, and things will change and you’ll soon laugh out loud for some ever reason that you won’t even know today.

I will also take this opportunity to thank all those around me, both friends, family and colleagues for the support on those days when things aren’t the best, and for sharing my laughs and craziness when things are up 🙂

© Pedro Hansson - Just because - Photo taken in Rättvik, Sweden

Swedish version

© Pedro Hansson - In Swedish - Bara - Foto taget i Rättvik

A man with two dogs

Yesterday I had a night out on the town and took some photographs for an album that I will post tomorrow “Stockholm getting ready for Christmas”. During the evening we came across this man buying flowers in an alley in Stockholm Old Town. I immediately thought that it looked like a scene from a movie. The atmosphere, the mans face impressions and the two dogs that looked like they’ve got a million dollar treat!

I took about 10 pictures and I actually think that the man with the two dogs came out the best…

This is my favourite out of the 10. It isn’t by far the most sharp or perfect out of them  but what I like with this picture is the atmosphere. I put the camera ISO really low (200), which is really low for evening time so the camera needed a longer shutter time, which let the image be a bit blurry due to handshaking, but I think that was better for keeping the atmosphere there. Don’t know if I succeeded in capturing the feeling but I thought I’ll share it for further commenting.

Hope you all have a happy weekend!

20111118 A man with two dogs
(c) Pedro Hansson – Nikon D7000 – A man with two dogs

Beautiful day in Stockholm

20111116-120245.jpg

Today is the first day that really feels like winter. On my way to work I had to walk through leafs that were all covered with frost, and I had premiere in wiping the ice from the cars windows. But it’s a really beautiful day with blue skies.

Really looking forward to the first snow.

20111116-121025.jpg

20111116-121121.jpg

Last days of golf 2011

This autumn is really special in terms of weather. Normally we should’ve had some snow and really cold temperatures, But 2011 is so far the warmest autumn in Swedish history, so what could be better than dig the clubs out of the storage room and let them work for a last time?

This Wednesday me and some friends took a vacation day to try out golfing in November, and what a day we picked. The day started out sunny, a little bit cold but with blue skies. As the day passed it got really foggy, but since I’m combining golfing and photoing it was an amazing and beautiful day.

I start of with the morning pictures and make a new post out of the afternoons pic later.

Hope you all have a great Saturday!

(all images are taken with Olympus XZ-1)

20111109 Bro Hof
20111109 Autumn Golf

 

20111109 Bro Hof
20111109 Bro Hof - Mälaren

 

 

iPhoneimage - Golf in wool cap (mössa in swedish)

 

20111109 Bro Hof
(c) Pedro Hansson - Autumn Golf

 

 

20111109 Bro Hof
(c) Pedro Hansson - Autumn Golf

 

 

20111109 Bro Hof
(c) Pedro Hansson - Autumn, Golf

 

 

Trolleri på Magic Bar

Förra veckan var det dags för konferens med ena delen av firman. Efter att ha svettats i ett konferensrum hela dagen avslutade vi med middag på Magic Bar som är ett riktigt skönt koncept som går ut på att en illusionist / trollkarl går runt och showar vid borden. Att se trolleri / illusioner på så nära håll gör en bitvis rejält irriterad.. “DET DÄR GÅR JU INTE!”… “HUR I H-VETE GÖR HAN?!”!!?!

Klippet längst ner är från första gången som “magikern” kom till bordet… och bilden här under är från det avslutande tricket där trollkarlen blåser upp en ballong, tar min telefon, lägger den mot ballongen, och en sekund senare såg det ut så här! Allt mitt framför ögonen på oss. Om ni inte provat Magic Bar tidigare och letar efter ett bra event till daten, firmafesten osv är det en riktig höjdare (…och nej, jag har ingen deal med, och känner ingen personligen på Magic Bar 🙂 ).

P.S Notera min livrädda röst när magikern frågar om jag filmar. 😉 D.S

iPhone i Ballong
iPhone i Ballong